Hola!
Ännu en dag efter sprutan, och jag har idag haft 38.8 graders feber, det ni. Jag har svettats gärnet i min soffa till ännu en sesong One Tree Hill och åh, så jag tycker om det. Inte att svettas dock..det är något jag tycker mindre om.
Har förresten fått hem min korsett, galet fin var den. Trosorna var dock bland de fulaste jag sett haha! Så de åkte direkt ned i papperskorgen. Har varit på möte idag också, spelar och föräldremöte med fotbollen. Satt där och svettades till döds. Mene, gott te, bullar och bra sällskap. Nu hade jag snart tänkt att hänga upp mina alla jackor som ligger slängda på sängen och sätta på The Hangover. Blir nog ingen skola imorgon heller, känner inte för att gå och må dåligt. Hade inte varit alls många i skolan idag tydligen. Nä, nu dör jag snart, ska sätta på filmen och försöka sova.
NIGHT FELLOWS!

Just ja, alla kommentarer jag får, har ofta anonyma avsändare, jag skulle bli så jäkla glad om ni kunde skriva från vem det är från. Jag menar, varför skämmas? Och när ni endå skriver något bra, då är det väl inget att dölja? Vill veta vilka ni bra människor är ju. Gärna länka till er egen blogg också, eller bilddagbok eller något.

• Jag är bara femton år idag, som resten utav året och nästa år tills den fjortonde april, för då fyller jag hela sexton.
• Jag har som sagt inte någon vän som jag verkligen pratar med, om allt. Vill du vara en sån till mig, hör av dig är du snäll.
• Jag tycker hemskt mycket om att skriva och fotografera, att utrycka mig. Att få fram vem jag faktiskt är.
• Jag har nästan bara äldre vänner, för att människor i min ålder förstår sig inte på mig, och jag förstår mig inte på dom. Den äldsta, som jag faktiskt umgås med är tjugoett, men de flesta är tjugo.
• Jag är så extremt trött på min skola, på folket i min skola. Så glad att det bara är något halvår kvar nu, och sen får jag göra något jag vill och träffa nya människor, äldre människor.
• Jag spelar fotboll, det har jag gjort i sju år, alltså lika länge jag bott här i Landfjärden - Ösmo. I mitt lag, så spelar vi mycket med damlaget, och jag tycker om det, medans resten utav mitt lag ogillar det.
• Jag har delat rum med min storesyster Linn i sex utav dom sju åren. Nu har jag mitt eget place att drömma på, med egen balkongdörr, det ni.
• Jag lyssnar jättemycket på musik, på faktiskt nästan all musik, all bra såklart. Men helst av allt lyssnar jag på alternative, rock, indie, pop och electro.
• Jag tycker så jäkla mycket om min familj, min mamma och pappa. Jag är väldigt fri om vi säger så, får göra i princip vad jag vill sålänge jag sköter mig dvs hjälper till hemma, sköter mig i skolan och inte pysslar med dåliga prylar.
• Jag är inte speciellt bra i skolan. Jag hade IG i matte i åttan, och är inte mycket bättre nu. Just nu ser det ut som om jag har VG/MVG i SO, även om det är det ämnet jag känner mig sämst i.
• Jag har jättesvårt för att bli riktigt kär. Jag är rätt kräsen tyvärr, jag vill ha en karl med stil, en som tycker om mig utav bara fasen. JAg kan inte ens förklara honom såhär, för det går inte. Jag måste se honom.
  Men äldre, det ska han vara. Minst två eller tre år äldre.
• Mat är jag ett stort fan av. Jag äter ofta och mycket. Min favoriträtt är nog lax, när den är gjord av min mamma och pappa. Annars tycker jag galet mycket om pizza, kebab, mcdonalds.. Tyvärr.
• Min kropp, den har jag faktiskt inte mycket att klaga på, jag orkar inte klaga, för det är inte mycket som kan göras. Den är.. smal, faktiskt. Klart jag kan träna och få ett par musker att vara stolt över, men annars inte mycket.
• Min favoritfärg är lila, helt klart. Lila, gul och grön. Blå också, fin blå.
• Jag har blåa ögon och just nu röd/brunt hår. Jag färgar ofta mitt hår, och jag har haft orange, vitt, blondt, svart, brunt, ljusbrunt, rödbrunt och svart/lila. Känner mig dock mest hemma i brunt, eller som nu då.
• Jag har haft hår ner till rumpan, men det försvann när jag ville skaffa mig lite attityd på håret. Och det kortaste, är rakat. Dock inte över hela huvudet, men sdelar utav det. Men 5cm långt skulle jag gissa på.
• Jag älskar skånska. Jag skulle kunna göra vad som helst för att få en pojkvän som pratar skånska. Det är verkligen det finaste jag vet.
• Jag har än så länge i mitt femtonåriga liv, på ett och ett halvt år sett runt trettiofem band live. Jag har varit på två festivaler, en tycker jag dock inte räknas, men Peace and Love '09 och Popaganda, också 2009.
• Jag älskar att toppsa öronen, jag skulle kunna somna stående med dedär pinnarna i öronen. Och med någon som gör det åt mig i min säng skulle jag dö direkt.
• Jag tycker hemskt mycket om vindruvor, mycket mer än jag tycker om godis. Kalla goda vindruvor.
• Jag och tycker också mycket om popcorn. Finns det popcorn hemma äter jag popcorn. Gärna popcorn och oboy efter skolan.
• Jag är underligare än såhär, vänta bara, ni ska få se.

Jag känner mig så extremt ensam. Men egentligen är jag nog inte det minsta ensam. Jag är möjligtvis det för tillfället, i mitt mörka rum. Men egentligen har jag en himla massa människor runt om mig. Jag får samtal mitt i nättrerna, som egentligen är tidiga mornar. Jag får höra bra saker, bra saker om mig. Jag gillar det.

Jag gillar att inte dela allt med någon, endå vill jag ha någon att dela allt med. Jag har ingen att dela allt med, och jag vill inte ha vem som helst. Varken tjej eller kille, pojkvän eller vän. Jag har alltid varit den som varit något utanför, men endå med alla. Jag har alltid haft vänner, men aldrig någon som ni kallar Bästa vän. Jag berättar gärna saker för mina vänner, till viss del. Men det är mycket jag gärna har för mig själv. Mycket jag gärna skulle vilja dela med någon men inte har någon att dela med.

När jag nu tänker efter, så har jag -aldrig- haft en vän att berätta allt för. Jag har alltid legat hemma i min säng och tänkt igenom mina problem och sen oftast kommit på hur det borde gå till. Det blir dock jobbigt då det kommer till saker jag inte kan bestämma själv, då jag behöver en nära vän. Men det löser sig oftast.
Och de som känner till mig vet oftast att jag i princip aldrig mår speciellt dåligt, att mina läppar alltid ler. Det gör de, även om de inte borde. Jag har väldigt svårt för att vara arg på någon, att visa det då det kommer till att prata med den människan, för mitt leénde avslöjar mig alltid, det kommer alltid fram. Jag hatar att behöva tycka illa om någon. Det är ioförsig ytterst sällan jag gör det. Jag ger alltid folk en chans, ibland för många chanser..

Klockan är två, jag ska hänga för min filt för fönstret och hoppas på ännu ett samtal inatt. Jag får förhoppningsvis flytta in i mitt nya rum till helgen, på söndag. Jag kommer då leva på riktigt. Kunna sitta uppe om nätterna och skapa mina egna konstgjorda nätter då solen redan gått upp. Sova så länge jag vill, utan att bli väckt. Kunna öppna min balkongdörr och sätta mig ute. Lyssna på musik hela nätterna och låta grannens katt smita in. Men inatt bor jag i mitt och Linns rum. Såsom imorgon. Linn är inte hemma, då hade ni aldrig fått detta inlägg. Kanske inte hade spelat någon roll heller, för det är nog ingen mer än jag som faktiskt läser det här. Men det gör mig ingenting, jag har som sagt alltid varit mycket ensam. Min säng ropar, jag får sova ensam inatt, som de flesta andra nätter. Jag saknar någon. Någon.